I Sverige får vem som helst kalla sig journalist. Verksamma journalister måste således inte ha gått en journalistutbildning. Kan det leda till en urholkning av journalistiken – eller är det bara en utvidgning?
I Sverige finns inga formella krav på vem som får kalla sig journalist. Det är ingen skyddad yrkestitel. Presskortet är det närmsta vi kommer en yrkeslegitimation. Tove Carlén jobbar som jurist på Journalistförbundet och säger att de är emot en yrkeskvalificering.
– Vem ska bestämma vem som får vara journalist och vem som får skriva i tidningar?
En yrkeslegitimation skulle kunna säkerställa journalisternas oberoende och garantera en gemensam yrkesetik. Men både Journalistförbundet och Allmänhetens Medieombudsman menar att det snarare skulle inskränka den fria journalistiken.
– Det är som i totalitära länder, där myndigheter bestämmer vem som får vara och inte vara journalist, säger Medieombudsmannen Ola Sigvardsson.
Tove Carlén håller med om att diskussionen om att ha legitimerade journalister är större utomlands.
– Vem som helst i Sverige ska kunna söka utgivningsbevis. Det är grunden, säger Tove Carlén.
”Låtsasjournalistik”
Alternativmedia växer så det knakar. Många av de sajter som utger sig för att arbeta med journalistik bedriver snarare opinion. Reportrarna är sällan utbildade journalister, och bara ett fåtal av webbtidningarna är anslutna till det pressetiska systemet.
– Sen har inte alla utgivningsbevis heller, men opinionsjournalistik har ju alltid funnits, säger Tove Carlén.
Joakim Lamotte hör till de opinionsbildare som idag har stora sociala medier-plattformar, med över 200 000 följare på Facebook. Lamottes följare finansierar det han kallar oberoende journalistik, genom swishbetalningar. Vi har sökt Joakim Lamotte för en intervju utan framgång.
– Klart det finns ett problem i det att man kan maskera politisk aktivism genom att ha låtsasjournalistik. Det är ett problem, men det kan man inte komma ifrån genom att förbjuda dem från att verka, säger Ola Sigvardsson.
– Detta kan man bara komma till rätta med genom argumentation, inte genom lagstiftning. De är ute i ett ärende och det får man tala om för allmänheten, fortsätter Ola Sigvardsson.
Fler vägar in i yrket
Det är svårt att säga hur många som arbetar redaktionellt i Sverige idag som inte är utbildade journalister.
Charlotta Friborg är programchef på SVT Nyheters riksredaktion och ansvarig utgivare för bland annat Rapport och Aktuellt. Hon upplever att de har många kvalificerade sökande till de tjänster de utlyser på Riksnyheterna i Stockholm.
– Men jag vet att chefer i SVT:s lokala organisation ibland berättat om att de haft utmaningar i att rekrytera, säger Charlotta Friborg.
– Vi ser gärna att man har relevant eftergymnasial utbildning, men det finns många vägar in i journalistyrket, och det är viktigt att det får vara så även fortsatt, fortsätter hon.
Tove Carlén på Journalistförbundet menar att de anställda som inte har journalistutbildning oftast har en utbildning, men på ett ämnesområde. En ekonomireporter har kanske mer nytta av att vara nationalekonom, än att bara vara journalist.
En snabb professionalisering
Men vad händer då med pressetiken, om ämneskompetens kan väga lika tungt som att ha en grund i journalistik?
Allmänhetens Medieombudsman, Ola Sigvardsson, har varit verksam i branschen sedan 70-talet. Han menar att det skett en stor utveckling, där nästan alla är utbildade journalister idag.
– När jag började var det ovanligt att man hade gått en journalistutbildning. De flesta gled in i yrket. Man lämnade sportresultat, sedan satt man plötsligt vid en skrivmaskin och var journalist. Det var så journalister skapades förr, säger han.
Ola Sigvardsson berättar om en bransch i rörelse. På 60-talet gjorde tidningarna ofta övertramp. Det handlade om att systematiskt publicera namn och bild på brottsoffer och olycksoffer.
– Man diskuterade inte de etiska frågorna förr. Man hade inte kompetens för det, säger Ola Sigvardsson.
Sedan dess har det blivit allt vanligare att bli journalist genom att gå en utbildning – något som lett till en snabb professionalisering av yrket.
– Alla journalister som är verksamma och utbildade har en grund i etiska frågeställningar, säger han.
Om man inte är utbildad journalist då?
– Om man är outbildad och skriver i dagstidning så är det ändå ansvarig utgivare som bär ansvaret, säger Ola Sigvardsson.
Nina Kartal
nina.kartal@gmail.com