Utan whistleblowers hade många avslöjanden – som fått stora konsekvenser – aldrig hänt. En del av dem arbetar inom sektorer där sekretess och tystnadsplikt är lag. Hur handskas journalister med tystnadsplikten?
Att granska, gräva eller undersöka inom journalistiken syftar till att avslöja information som annars inte skulle nå ut.
– Vi gör det för att avslöja missförhållanden. Det är viktigt att vi granskar överallt, varenda del av samhället, säger Annika H Eriksson som arbetar som producent och programledare för det granskande radioprogrammet Kaliber i P1 på Sveriges Radio.
Under det senaste åren har grävande journalister, på flera olika redaktioner, avslöjat bland annat Swedbanks penningtvätt, den falska militär officeren inom svenska försvaret och kulturprofilen i Svenska Akademien som utsatte 18 kvinnor för övergrepp.
”för det räcker inte bara med en persons röst. vi måste belägga det vi berättar, och bevisen ligger i materialen”
ANNIKA H ERIKSSON
För att en journalist ska kunna göra avslöjanden likt dessa så behövs det personer som kan bekräfta missförhållandena, och dokumentation som styrker det.
Det börjar ofta med att en person söker upp redaktionen med information.
– De hör av sig och vill tipsa anonymt. Många är rädda för repressalier, men då kan vi ge dem källskydd och på så sätt garantera att vi inte kommer röja dem, säger Annika H Eriksson.
Källskyddet och rätten till anonymitet för en tipsare är inskriven i yttrandefrihetsgrundlagen. Det är journalisternas verktyg för den som vill bryta tystnadsplikten eller sekretessen för att alarmera om missförhållanden.
– Det är då vi kan börja undersöka, för det räcker inte bara med en persons röst. Vi måste belägga det vi berättar och bevisen ligger i materialen. Men det finns svårigheter med att få ut material när det omfattas av sekretess, säger Annika H Eriksson.
Har ni någonsin bett någon bryta mot sekretessen?
– Det finns vägar runt det. När vi granskar ett specifikt fall, där vi behöver en persons journal eller liknande, så kan den personen ge oss en fullmakt eller så kan hen begära ut sin egna journal och ge den till oss. Då får vi dokumentation som styrker det hen sagt, säger Annika H Eriksson.
Syftet med grävande journalistik är, enligt Annika H Eriksson, ett ansvarsutkrävande som är en logisk följd av att de upptäckt missförhållanden.
– Vi gör det för att vi vill ha en förklaring på varför det blivit som det blivit. Men det händer att vi möts av ett nej, att de inte vill ställa upp, men då måste vi ligga på.
På senare tid har det blivit allt vanligare att företag och organisationer skickar sina kommunikatörer för att bemöta journalister.
I ett av Kalibers avsnitt, ”Resorna till IT-jätten” som bland annat handlar om hur tjänstemän från Riksdagsförvaltningens IT-avdelning rest till företaget Microsofts konferenser på skattebetalarnas bekostnad, trots att föreläsningarna fanns gratis på nätet, så får de prata med den biträdande riksdagsdirektören Claes Mårtensson.
Ni hade istället bett om att få prata med den ansvarige på Riksdagsförvaltningens IT-avdelning. Vad har det för betydelse för granskandet att ni inte får prata med den person som ni anser ska ställas till svars?
– Det händer och det blir allt vanligare att allt fler använder sig av pressavdelningen som inte riktigt har detaljkunskaper. Vi kan peka på personen vi vill prata med, men i slutändan är det de själva som bestämmer vem som får bemöta kritiken. Det viktigaste för oss är att åtminstone någon bemöter kritiken. För det finns inget värre än att avsluta ett reportage med ”vi har sökt X som valt att inte medverka”, säger Annika H Eriksson.
Prästen: ”Kristus skulle inte berätta för någon annan och därför ska inte jag göra det heller”
– Under själavård och bikt så har jag absolut tystnadsplikt. Det betyder att jag inte får föra vidare någonting som sagt under dessa möten, säger Gisela Pernrup.
Själavårdande samtal är ett möte där en person får prata med en präst, där mötet ofta avslutas med en bön. Bikt är ytterligare ett steg då en person bokar ett möte för att prata om något hen känner skuld eller skam över något och behöver förlåtelse.
– Jag tycker att det är viktigt att det finns någonstans i samhället dit en person kan vända sig och veta att det som sägs där kommer inte föras vidare till någon annan än till Kristus. Det de säger till mig delar jag bara med Kristus, och Kristus skulle inte berätta för någon annan och därför ska inte jag göra det heller.
Har du någonsin varit med om att en journalist sökt upp dig i hopp om att du ska förmedla något som sagts till dig under ett sådant möte?
– Nej, det har aldrig hänt. Men skulle det hända så skulle jag vänligt, men bestämt säga att det inte är något jag kan göra. Ibland händer det att journalister ber om handlingar som vi har inom kyrkan. Kyrkan omfattas ju av offentlighetsprincipen och den informationen kan de få ta del av ifall det inte skadar tredje part. Men det är viktigt att skilja på sak och sak. Bikt och själavård är en sak som rör en enskild individ, medan det som sker på vår arbetsplats är en annan.
Inom alla andra yrkesgrupper där det finns sekretess och tystnadsplikt finns även en plikt att anmäla, hur tänker du kring att en präst inte omfattas av det?
– Jag tycker det är otroligt viktig med god granskande journalistik av alla delar av samhället, även av kyrkan. Till exempel så handskas ju kyrkan med en ekonomi som är beroende av kyrkans medlemmar och det tål ju att granskas. Samtidigt är det viktigt att förstå att det är två skilda saker, att granska kyrkans ekonomi, arbetsförhållanden och liknande, och att försöka granska enskilda individer som önskar bikta sig för saker som skett i deras liv, säger Gisela Pernrup.
Hur ofta tänker du på att du har tystnadsplikt?
– Varje dag. Det går inte att vara präst och inte tänka på tystnadsplikten.
ORDLISTA
- Tystnadsplikt Innebär att en person inte får föra vidare information hen fått i samband med sin yrkesroll. Hur strikt tystnadsplikten är varierar mellan olika yrken.
- Sekretess Innebär även det att en person inte får föra vidare information hen fått i samband med sin yrkesroll, men även handlingar kan omfattas av sekretess.
- Offentlighetsprincipen Är statliga och kommunala handlingar som alla har rätt av ta del av, förutsatt att de inte är belagda med sekretess.
- Meddelarfrihet Är en del av yttrandefriheten och innebär att alla människor i Sverige har rätt att kontakta media för att lämna uppgifter.
- Källskydd En person har rätt att få vara anonym och omfattas då av källskydd ifall hen lämnat uppgifter till en journalist. Då får journalisten inte röja den personens identitet. Källskyddet omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen.
- Whistle blower Som på svenska heter ”visselblåsare” är en person som slår larm till medierna om något missförhållande, oftast på sin arbetsplats.
Julia Moegelin
julia.moegelin@gmail.com