När journalistiken är myndigheternas bästa vän

Det råder undantagstillstånd inom både politiken och journalistiken till följd av det nya coronavirusets intåg i samhället. Dagliga presskonferenser med myndigheter och live-rapporteringar om virusets framfart har blivit det nya normala. Samtidigt trendar begrepp som “Social distansering” och “Håll avstånd och håll ut” i sociala medier. 

– Jag har aldrig varit med om någonting som upptar rapporteringen så länge och så totalt, säger medieforskaren Bengt Johansson.

Vi kan historien vid det här laget. Hur något i slutet av förra året började bubbla under ytan i den kinesiska staden Wuhan. Rykten om en ny sorts lunginflammation spreds och snart var miljonstaden på allas läppar. En sars-liknande sjukdom hade brutit ut och den 11 mars meddelade Världshälsoorganisationen, WHO, att världen stod inför en pandemi. 

Den 31 januari bekräftades det första sjukdomsfallet i Sverige och samtidigt som sportlovsfirare återvände från alperna spreds smittan snabbt även i det svenska samhället. Nu, några månader in i pandemin, domineras nyheterna fortfarande av det senaste om viruset.

Alla har blivit hobby-epidemiologer”

För Therese Bergstedt har jobbet som journalist intensifierats och omkullkastas. Hon är vetenskapsjournalist på SVT Vetenskap och bedömer bland annat olika studiers kvalitet, experters trovärdighet och dess källor.

– Folk är tvärsäkra och alla har blivit hobby-epidemiologer. Det gäller även journalistkåren, säger Therese Bergstedt.

Hon fortsätter förklara att diverse medier inte varit blyga med att måla upp skräckscenarion och att medier måste hitta balans i nyhetsrapporteringen.

–Ju mer negativa nyheter desto mer trafik, det blir som ett självspelande piano, säger Therese Bergstedt.

Men hon är positivt överraskad över dialogen hon har fått med sina läsare. Therese Bergstedt har fått mer respons på sina texter och hon har insett hur värdefullt det är att föra en dialog med sin publik.

Först nu får även andra nyheter utrymme i media

Det är inte förrän efter två månader av intensiv coronarapportering som publiken vill läsa andra nyheter, gärna analyser med ljusglimtar i sikte. Nyheter som hittills har drunknat i coronaflödet.

Bengt Johansson är medieforskare vid Göteborgs Universitet. Även han menar att en av svårigheterna med att rapportera under en kris är att många andra nyheter riskerar att hamna i skymundan. 

– Coronarapporteringen har dominerat medierna i två månader och gjort att det nästan inte handlat om något annat, säger Bengt Johansson.

I grupper på Facebook kritiseras media för att inte granska ansvariga myndigheter och politiker tillräckligt hårt. Att journalistiken i en del personers ögon misslyckas med det uppdraget är enligt Bengt Johansson en naturlig följd av att vi befinner oss i en kris. 

– Det är samma sak som man kan se i lokaljournalistik, det är svårt att vara lokaljournalist och kritisera en ny arbetsplats som ger massa välstånd och arbetstillfällen till en bygd. På samma sätt är det svårt att vara kritisk i en initial fas i en kris, säger han och fortsätter:

– När allt handlar om att vi ska försöka se till att folk överlever och att vi klarar oss, att då gå in och vara kritisk kan uppfattas som illojalt. Inte bara av makten utan även av läsaren.

Under svininfluensapandemin 2009 valde Sveriges regering, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att massvaccinera befolkningen. Ett beslut som resulterade i att hundratals svenskar drabbades av den kroniska neurologiska sjukdomen narkolepsi. Vid den tidpunkten, anser Bengt Johansson, granskade medierna inte beslutet tillräckligt. 

– Sveriges strategi att massvaccinera var väldigt lite ifrågasatt av journalistiken. Man lät den bara segla igenom utan kritik vilket visade sig vara förödande på många sätt. Och det säger också myndigheterna: i en kris är media våra bästa vänner, då för man ut exakt det de vill, säger han.

Journalister har behövt frångå sina principer

Ogranskade studier har gång på gång publicerats i media under coronakrisen, vilket kan göra det svårt för publiken att navigera i flödet av nya rön. Therese Bergstedt har frångått sina principer i sin arbetsroll, liksom många andra i hennes bransch, och publicerat nya vetenskapliga studier som egentligen kräver mer utvärdering av forskare.

Några forskare som hon bevakar på bland annat Twitter har hon slutat följa för att deras trovärdighet har minskat under krisen när deras källor inte är tillförlitliga. Hon menar att man ska vara skeptisk mot de forskare som är tvärsäkra i denna osäkra tid, när vi inte har alla korten på bordet.

För sin egen del som vetenskapsjournalist kan hon bedöma studiernas kvalitet och dra slutsatser, något hon tror är svårare för en allmänreporter att göra. Däremot kan allmänreportrar förhålla sig till allmänhetens kunskapsnivå.

Hon tror att specialistjournalister fått en uppsving och en större tilltro, något hon gärna ser mer av i framtiden.

– SVT har fått ta in förstärkning från sporten. De är väldigt nyfikna som journalister och ställer bra frågor och gör att experter känner sig trygga. Oftast gör de bättre intervjuer än granskande journalister, säger Therese Bergstedt.

”Strongt gjort med live-rapporteringen”

En annan aspekt som Bengt Johansson lyfter fram som positiv inom journalistiken under coronakrisen är live-rapporteringen. På en något långsam uppkoppling från sitt kontor i Göteborg berättar medieforskaren om en anekdot från 1986; kvällen då Olof Palme mördades. Han satt och lyssnade på radio när sändningen plötsligt avbröts för en kort nyhet om att statsministern blivit skjuten till döds. Men för mer information fick lyssnarna vänta på nyhetssändningen tjugo minuter senare. 

– Jag tycker det är strongt gjort med live-rapporteringen och jag tycker att det ska lyftas. Där har journalistiken verkligen lyckats och gjort att man kan få information dygnet runt, säger Bengt Johansson. 

Under en kris ökar förtroendet för medierna överlag enligt medieforskaren Bengt Johansson. Precis som förtroendet ökar för regering och myndigheter i början av en kris.

Om förtroendet för journalistiken ökat under den pågående krisen finns det ännu inga tydliga siffror på. Och huruvida ett ökat förtroende kommer hålla i sig vet ingen förrän coronakrisen är över. Först då vet vi om Sveriges strategi med ett öppet samhälle visar sig ha varit lyckad, och hur väl journalistiken lyckats navigera i sina granskningar.

---

Quearee Hislop, mammaledig, 28 år:

Vad tycker du om rapporteringen om corona?
Jag tycker media har täckt det ganska bra, men eftersom jag inte pratar svenska så har det varit svårt att förstå. Jag flyttade hit från Nya Zeeland för bara två månader sedan och har behövt fråga min man om mycket.

Rapporteras det för mycket om corona?
Jag tittar på Al-Jazeera och där rapporteras det hela tiden. Jag antar att det är så i alla länder men jag är väldigt skeptisk mot media. Jag tar inte del av allt eftersom jag ofta tycker att de skrämmer upp folk mer än informerar.

 Är det något du saknar i rapporteringen?
Svårt att veta eftersom att jag mest tar del av utländska medier.

Leif Möller, pensionär, 81 år:

Vad tycker du om rapporteringen om corona?
Ja, det som jag går på mest är Folkhälsomyndigheten och andra myndigheters rekommendationer. De har mest klart för sig och är kunniga. Jag tar del av många tidningar men även tv och text-tv. 

Rapporteras det för mycket om corona?
Det är mycket och det är naturligt. Jag tycker det är förvånande att folk inte tar in allt och följer rekommendationerna som man ska.

Är det något du saknar i rapporteringen?
Jag saknar att pandemin är över!

Mabel Robles, handläggare, 36 år:

Vad tycker du om rapporteringen om corona?
Det har varit väldigt mycket rapportering om corona tycker jag. Ibland vill man veta allt men ibland vill man inte höra mer.

Rapporteras det för mycket om corona?
Ja lite kanske, det är ju samma nyheter varje dag. Man uppdaterar bara siffran varje dag om hur många som har dött. Och det skrivs om att det saknas saker i sjukvården och att smittan tagit sig in på äldreboenden.

Är det något du saknar i rapporteringen?
Ja, det här med att Sverige har högst dödlighet per capita i världen den senaste veckan, det hade jag velat höra mer om på nyheterna.