Narmina Geibatova och hennes kollegor har bestämt att de ska fira nära allt är över. Hon arbetar på en rysk tidning som ägs av arktiska staden Murmansk, och har ansvarat över att uppdatera siffrorna över antalet smittade och döda. Det är först nu hon inser hur trött hon är.
Skrivbordet står i ett hörn i lägenheten, med ena gaveln intill ett fönster. Genom en vit gardin faller ljus in över det som kommit att bli hennes tillfälliga arbetsplats. Mönstrade rosor pryder duken över bordet. En laptop lyser framför två krukväxter. Pennor. Pappersbuntar och anteckningsblock i en prydlig hög. En uppslagen kalender.
Det är den 8 maj och det är just där, vid arbetsplatsen bredvid fönstret som 31-åriga Narmina Geibatova sitter. Hon berättar att hon under den månad hon arbetat hemifrån har uppskattat lugnet och att slippa pendla. Men hon saknar sina kollegor.
– Och de saknar mig med, det vet jag. Vi har bestämt oss för att ha en fest när självisoleringen är över. Så vi bara väntar nu, säger Narmina Geibatova med ett skratt.
Hon bor i staden Murmansk, i regionen med samma namn, på Kolahalvön i nordvästra Ryssland. Narmina Geibatova arbetar som webbredaktör på tidningen Vechernii Murmansk, en tidning som ägs och finansieras av kommunen, och därför inte räknas som oberoende.
Hon har precis fått tre dagar ledigt. Och det är först nu hon inser hur trött hon känner sig. För även om hon slutat jobbet klockan fem på eftermiddagen, har hon under en period behövt vara tillgänglig till sent på kvällen då siffrorna om antalet smittade uppdaterats. Ibland har de kommit först vid midnatt.
– Jag måste vara tillgänglig 24 timmar om dygnet. Det är därför jag är så trött. Jag kan inte stänga av min telefon, säger hon.
Ryssland är ett av de länder med flest smittade i världen. Samtidigt är antalet inrapporterade dödsfall anmärkningsvärt lågt. Ryska hälsomyndigheter har beskrivit det som en konsekvens av landets snabba respons på pandemin. Men siffrorna ifrågasätts av de som menar att det är ett orealistiskt lågt antal om man jämför med andra länder, och att den verkliga siffran är betydligt högre.
Värst är situationen i storstäderna. Vårdpersonal har larmat om en allvarlig brist på skyddsutrustning och om farliga arbetsförhållanden. Den oberoende tidningen Novaya Gazeta rapporterar om att sjukvårdspersonal själva upprättat en minneslista över läkare, sjuksköterskor och vårdarbetare som avlidit i covid-19, som ett sätt att hedra minnet av de som dött. Den inofficiella listan innehöll i slutet av maj flera hundra namn.
Till skillnad från många andra i Ryssland har Narmina Geibatova kunnat fortsätta arbeta under självisoleringen och därför fått behålla sin lön. Men hennes mamma förlorade jobbet i turistbutiken där hon arbetade. Den lilla pension som hon kan ta ut, räcker inte längre än till att betala hyran. Därför har Narmina fått hjälpa till. Hon går med matkassar till mamman som bor tillsammans med hennes mormor. En liten ekonomisk oro över hur det ska gå, annars tycker Narmina Geibatova att hon klarar sig rätt bra.
– Jag har fortfarande några extrajobb. Jag kan översätta från norska till exempel, eftersom jag kan norska. Och jag kan jobba frilans för andra medier. Så för mig är allt ganska okej.
Enligt henne är den största utmaningen i att rapportera om coronaviruset jakten på tillförlitlig information. För samtidigt som tilliten till de officiella källorna sviktar, finns det särskilda lagar kopplade till pandemin som bland annat gör det olagligt att sprida ”fake news” om coronaviruset.
Personer som sprider det som bedöms som falska nyheter kan straffas med höga böter eller upp till flera års fängelse. Kritiker, inte minst journalister från självständig media, har varnat för att det kan användas som ett sätt att tysta kritiska röster eller vittnesmål som inte går i linje med regeringens önskade förmedling. Enligt Reportrar utan gränsers rankning av pressfriheten i världen år 2020 ligger Ryssland på plats 149 av 180.
I den lilla byn Belokamenka, i regionen Murmansk ligger en gigantisk byggarbetsplats där tusentals byggarbetare arbetar och bor tillsammans, utan möjlighet till social distans. När coronaviruset drabbade arbetsplatsen spred det sig snabbt. Till den oberoende tidningen Novaya Gazeta berättade arbetare att de inte hade tillgång till handskar eller munskydd.
Narmina Geibatova säger att samtidigt som myndigheterna meddelade att man vidtagit tillräckliga åtgärder, visade videor och bilder på det motsatta.
– Kan vi skriva om den här videon eller inte? Om det är falska nyheter kan vi inte bevisa det. Vi kan inte bevisa om det är sant heller, för Belokamenka är stängt och vi kan inte komma in där, eller se vad som verkligen händer där, säger Narmina Geibatova.
Narmina Geibatova saknar sitt gym, där hon vanligtvis brukar träna pilates och dans. Dessutom finns det ett spa med bastu. Och inga män är tillåtna. Numera tillbringar hon mycket tid hemma. Hon läser och ser på film. Katten Musya som hon hittade utanför huset för en och en halv månad sen gör henne sällskap.
– Nu, om du går ut ska handla mat så är det som en högtid. Jag sminkar mig, jag använder mina bästa kläder, säger Narmina Geibatova.
Carolina Svalbacke
carolinasvalbacke@gmail.com